Endagsutflykt

I veckan fick jag ett SMS av vår kompis Edward här i Taiwan, han var ledig på torsdagen och undrade om vi ville följa med och åka runt lite. Lite till norra kusten och lite till yangmingshan, ett naturreservat med en aktiv vulkan och en massa varma källor. Jag och Victor var inte sena med att tacka nej men Gustaf var skolbunden av ett midterm quiz.

Edward är musiker och hans familj bor i Australien men han själv är tillbaka i Taiwan för att utnyttja lite skivbolagskontakter han har och lansera sitt nya band Plur. Ett litet smakprov finns ovan. I alla händelser så plockade han upp oss i sin bil och vi åkte norrut på Taiwans guppiga vägar, efter cirka en halvtimme var vi framme vid ett ställe jag såklart redan glömt namnet på. Men fint var det! Denna dagen var det soligt som få men blåste ordentligt gjorde det också, så det blev inget bad idag. Men vattnet var väldigt behagligt och verkligen inbjudande

Gustafs favvobild från vår utflykt. Han förbannade sig själv över att han missade den här krabaten in action.

Så vi satt och snackade vid vattnet tills vi bestämde oss för att vi var hungriga och Edward visste precis vart vi skulle. Mat från havet stod på schemat. Så vi åkte en liten bit till med bilen och parkerade vid några skjul. Det fungerar så på havsnära restauranger här att de har tankar där djuren simmar runt i, man pekar, säger hur många, ägaren plockar upp dem, lägger fångsten i en plastpåse och går bort till köket.

Till lunch denna dagen blev det:

• ca 1.5 kilo räkor som var så färska att man kunde klämma på stjärten för att lossa hela skalet.
• en mycket fin hummer
• lite grönsaker
• en fisk som delades i två, en ångkokades och den ena delen gjordes det sashimi på.
  

Sammanfattningsvis: Delikat.

Efter maten var det fortsättning, mot någon annan surfstrand vilken även den jag glömt namnet på. En kortare paus där för en senare fortsättning mot naturreservatet yangmingshan. Förutom för sina varma källor är det tydligen känt för att det är så platt och är så fin natur. Det kunde vi inte heller missa!

Bättre sent än aldrig

För att markera och inte glömma bort att resan till Rui Feng inte enbart bestod utav en utan två dagar så kommer här en kort back-office-briefing om vad som egentligen hände denna dag två:

Gustaf hittade en ny kompis i väntan på tåget
kortvarig vänskap

Först en snabbis in på ett tehus i Japansk stil där en av Taiwans största artister: Jay, minsann har spelat in en musikvideo -vilket han verkar ha gjort på mer eller mindre alla platser i Taiwan. Jättemysigt ställe verkligen. Såklart beställde vi in alla hälsobringande teer de hade: mot magen, mot halsen, mot lungorna. Alltså inte mot det utan, för magen, för halsen och för lungorna - ni fattar. Lees schema var minutiöst planerat och det ante oss att vi senare således skulle bli försenade till tåget vi enligt planen skulle åka med.

Detta är fördelen med att inte ha schema, man kan inte bli försenad. Men som den gode reseplanerare Lee är sågs enbart fördelar med denna schemaförödelse och detta kastades snabbt om till följande:

• Tehus nära tågstationen, men ändå lite för långt bort.
• Tågresan a 10 min byttes ut mot 30 min till fots till:
  
• Jiu Fen - Varför korvätning stod inplanerat på denna destination förstod ingen och efter vissa protester blev det nudelsoppa istället. Enligt alla guidböcker skall man i Jiu Fen, förutom att beundra den lilla Taiwaneiska byn ägna sig åt ballongallonguppskjutning eller "lanterns" som de kallas. Man skriver önskningar på en ballong av ett tunnt pappersliknande material som är 2x1 meter ungefär, sätter ett ljus under, låter ballongen segla iväg uppåt och väntar på att önskningarna skall slå in. En väldigt traditionell Taiwanesiska ritual av vilken Jiu Fen är navet i.
  
• Den inplanerade tågresan från Jiu Fen mot Keelungs nattmarknad omredigerades till en annan nattmarknad i utkanten av Taipei där vi senare kunde ta MRTn hem. Victor vek dock av innan nattmarknaden på grund av trötthet men jag och Gustaf gjorde matstånden osäkra.
  

Det idylliska Jiu Fen

Ballonguppskjutning

Som en liten aptitretare på ett kommande matinlägg:
kycklingtass

Norra-delen-av-Taiwan-utflykt

De senaste två dagarna har det varit ungefär så kallt så det hängt istappar från näsorna på oss och vi sett pingviner vid landsvägen... runt 13 grader passade Taiwan på att bjuda oss när vi skulle åka iväg på en liten utflykt. Tack.
Med en del för lite kläder på oss hade vår kompis Lee frågat om vi ville åka iväg för att se lite mer av norra delarna av Taiwan. Ohh, spännande, självklart ville vi det. Så i Onsdags packade vi den mest gjutna ryggsäcken ever - kånken - full för att sedan ge oss iväg tillsammans med Lee och två av hennes kompisar.
Lee är en mycket planerad person så de två kompisarna var bestyckade med var sitt exemplar av det två A4-sidor långa schemat vilket förtäljde vilka tider vi skulle åka var och vad vi skulle göra där. Utan att ange tiderna såg det ut så här:

• Ruifeng - Första anhalten eftersom tåget vi tagit från Taipei Main Station stannade här. Dock inmundigade vi enbart en lunch här, nudlar, från ett traditionellt Taiwanesiskt gatukök. Runt åtta kronor. Härifrån hade Lee ordnat så att en taxi kom och hämtade oss för att ta oss till det inbokade Bed & Breakfaststället. Tydligen ingick Taxin i avgiften för b&b-stället, smidigt!

• Jiou Fen - Bergsbyn där vårt övernattningsställe låg. Hit skulle vi bara för att lämna av packningen för att knalla iväg till bussen vilken skulle ta oss till:

• Jin Gua Shin - Jin betyder guld på mandarin. Detta var en gammal guldbrytarstad, känd för sitt rena guld. Man lade ner verksamheten för 20 år sedan ungefär men för 50 år sedan var det mest aktivit, precis efter att Taiwan Mining Company hade tagit över efter de tidigare japanerna som ockuperat Taiwan. Det var främst Guldmuseet som stod på agendan. Jättefint här verkligen, allting kretsade inte kring en byggnad med massa föremål i man skulle se, även om det såklart fanns en sådan, utan det mest intressanta var egentligen att se hur området såg ut, gå in i gruvschaktet. Spännande.
  

Hela gänget i schnygga hattar på väg in i gruvan

Självklart fanns det även ett hus med grejer man skulle se i.

Någon viskade att detta var: VÄRLDENS STÖRSTA GULDKLUMP

Värde efter lite snabb (ehh) huvudräkning: 6 milljoner ungefär

• Jin Gua Shin - Guldmuseet var avklarat, men det skulle finnas något mer... Ett hav som var speciellt eftersom det var et ställe där en grön och en blå färg möttes, lite av Taiwans skagen kom vi fram till att det måste vara. Och folk cyklar ju som tokar för att se vågor mötas, borde inte färger vara snäppet vassare? Dock, eftersom vi i detta läge knappt kunde känna våra fötter, fingrarna var trögstyrda och hjärnaktiviteten hade gått ner i dvala känndes det naturligt att hoppa över detta när vi fick nys om att det tog 40 minuter att gå över en bergskam, och inte 10 min i nedförsbacke. Så tillbaks till:
  
  
  Ett Japanskt tempel uppe på en platå ovanför gruvorna.
  

• Jiou Feng - Alltså staden där vårt B&B låg. På agendan stod vandring i den äldre delen av stand och sedan mat. Så vi vandrade runt mellan alla de Taiwanesiska specialliteterna.

Man skäms egentligen när man säger att man är från Sverige och börjar prata mat. För den naturliga från för hela Taiwanesiska befolkningen som är mycket intresserade av olika typer av mat är vilka maträtter vi har som är speciella för Sverige. Jahopp, bullar av kött och potatis. Jävligt spännande. För vad har vi för mat som vi kan kalla vår egen, om nu kriteriet även är att folk faktiskt äter den. Med andra ord går pitepalt och dylikt fetbort. Då är det enbart köttbullar och sill som kan kvalificera sig som svensk mat. Och vi som lovat att ha en Svensk middag, spännande - varsågod en bulle kött och njut nu ordentligt av knäckebrödet med sillen på. I Taiwan däremot har i princip varenda stad eller by en egen speciallitet. Antingen ett bakverk eller ett tillagningssätt på en måltid. De kör mycket med smårätter här som alla plockar av, med andra ord, tapas fast byt ut nachosarna med ost och oliverna mot kalla kycklingben och stekta dumplings. Vissa i sällskapet uppskattar detta mer än andra, Taiwaneserna undantagna då de älskar det.

• Jiou Feng -Det hade börjat dugga nu efter maten så det var upp till B&Bn för att spela lite kort, kika på utsikten och sedan sova. Det kändes som en mildare istid vid den här tidpunkten, som i filmen Ice Age precis innan det blir kallt på riktigt, fortfarande askallt men inte dödskallt. De har nämligen inte några värmeelement här, bara AC med kylförmåga. Vi spelade lite kort, de lärde oss några riktigt vassa korttrick och spel. Vi fick nudlar av värden, allting var så bra som det kan vara! Sedan var vi trötta och lade oss, en dag imorgon också!
  
  
  
  Victor filurar under täcket och Gustaf spelar svår.
  

Första inlägget på plats i lägenheten

Så, nu har vi stadgat oss i lägenheten lite mer ordentligt! En riktig toppenlägenhet: ca 70 m2, ett rum till oss var, ac i alla rum, kök, tvättmaskin, tv, bredband osv. Stället den ligger på heter Banciao city vilket tydligen räknas som suburb trots att det för oss är fruktansvärt centralt. Hyran ligger på 25000 Taiwandollar vilket är ca 6100:- i månaden med andra ord 2000:- i månaden/person vilket känns helt överkomligt med tanke på vad vi får: ca 6 min till bussen som tar oss till skolan och 6 min till MRTn, Xinpu-hållplatsen, vilken tar oss in till stan. Gjutet! Bussen tar kanske 15 min till skolan, helt ok också. Bostaden fixade vi dagen efter vi kom, skrev kontrakt osv men hon som äger lägenheten skulle städa osv så vi kunde flytta in först i lördags. Det kan vara en av de gulligaste hyresvärdarna någonsin, inför vår inflyttning köpte de sängar till var och en av oss, skrivbord, lite städprylar, lämnade wookpanna och allting man kan behöva! Skall man klaga på någonting så är det möjligtvis att sängarna är hårda som stenplattor och att det var lite oskönt att lämna ett halvdrucket juicepaket i kylen.

Tvålar vår hyresvärd gjort som vi fick när vi flyttade in.

En är bra för hyn, en för håret och en för huden.

Men, vår stora stöttepelare här är vår Taiwanesiske vän Gina, som har hjälpt oss med allting verkligen. Eftersom Taiwaneserna i regel inte kan någon engelska mer än hi och thank you har hennes hjälp varit guld värd! Inte minst med vår lägenhet. Vi fick även bo hos henne de två dagar vi inte bodde på hostel i resans begynnelse och tills vi flyttade in i vår egen lägenhet. En bit utanför centrala Taipei eftersom hennes föräldrar ville bo där luften var lite renare. Så uppe längs en bergssluttning i utkanten bor hon, helt fantastisk läge med en enorm utsikt över en del av Taipei.

Victor och Gustaf beundrade utsikten från Ginas Lägenhet

Gustaf och Victor inspekterar området kring Ginas boende

Vi hittade:

En larv som hängde i en tråd.

En fin blomma.

Ett övergivet hus vi därför var tvugna att gå in i.

Keep it Cool hemma!

Elias