Helgen i Taichung

På lördagen tog jag, Victor och Elias snabbtåget (ca 295 km/h) till Taichung, beläget i mellersta delarna av ön. Vi var ditbjudna av Flora som mer än gärna ville visa oss sina hemtrakter. I vårt följe befann sig även Taiwaneserna Iris och Ariel som vi bekantat oss med då de också studerat tillsammans med Flora i Borås. Taichung som är Taiwans tredje största stad, visade sig från sin bästa sida med soligt men inte alltför varmt. Flora hade gjort ett minutiöst schema till oss, så vi inte skulle missa något samt att ingen tid gick till spillo. Vi gick en runda på stan, åt en sorts geléaktig soppa med smak av grönt te, drack papaya-milkshake (förutom Victor som körde en riktig kostnyttig gulabönor milkshake...) besökte "art street" där vi gick i små mysiga butiker, besökte ett Universitetsområde lika stort som Borås kommun med en fantastisk fauna och blommor i härliga färger, och avslutade dagen med nattmarknaden! Även denna av större kaliber med allt man tänkas kan! Alla intryck i form av dofter, människor, scootrar, blinkande skyltar, megafoner som basunerar ut diverse budskap, bilar som tutar... Och mitt i allt detta, tre ljusa killar som är huvudet längre än de flesta! Vi tappar inte bort varandra i alla fall.

Bland annat provade vi på den inhemska "korv med bröd", som innebär att brödet är utbytt mot ett rispaket, samt glacerade majskolvar. På bilden nedan kan man ana de vita "ris-bröden" som snittades upp och fylldes med olika tillbehör, korven inte att glömma. Elias väntar ivrigt på sin tur.

Dagen var inte slut än... Avslutnigsvis ville Flora & Co ta med oss upp på höjderna runt Taichung för att beskåda denna stad "by night" och "from the top". Vi fick en fin upplevelse tillsammans där samtliga stod och njöt av utsikten och den ljumma nattens svaga vindpustar. Därav begav vi oss till vårt hotell för en god natts sömn.

Efter en god natts sömn och välbehövlig vila var vi redo för söndagen. Vad hade Flora på schemat idag? Frukost på Starbucks med frappuccino och fylld giffel kanske? Ohja!

National Taiwan Museum of Fine Arts är ett av de bästa museumen i Taiwan och det instämmer vi helt i! En utställning om och med kinesiska tecken målade på stora dukar, gjorde att förmiddagen snabbt tog slut. Vackert och väldigt rogivande var det att låta sig insupas i den Kinesiska konstens korridorer. Gratis inträde dessutom.

Lunch intogs på "Hakka". Och för att ge en liten kort historisk brief om "Hakka", så är det ett folkslag som immigrerade från Kina på 1600-talet. Taiwans befolkning består nu av 10-15% av detta folkslag. (Om mer info önskas, var vänlig ta kontakt med undertecknad.)

God mat, lite mer kryddig och distinkt jämfört med det Taiwanesiska köket. Runt 80 kr/pers blev det för många olika rätter och dricka.

Sen kommer vi till vårt egentliga syfte med denna resan...

Flora hade tidigare berättat för oss om sin pappa som ska vara något av en "te-connaisseur" gällande Kinesiskt te. Så in i bilen och 50 minuter senare var vi hemma hos Flora och hennes familj. Pappan hade nog väntat ivrigt på oss nordbor! Med stor entusiasm visade han oss sin te-station, strategiskt belägen bredvid hans plats i soffan. Nära och bra. Sen mixtrade han och fixade, sköljde koppar, bytte vatten, plockade fram annat te, silade te-vattnet... Med resultatet fantastiskt gott te. Sen att man dricker ur små söta koppar gör inte saken sämre! Uppskattningsvis blev det 20-30 koppar... Till detta knapprade vi färsk stjärnfrukt och apelsiner. Mumma för själen! Observera pappan till vänster och en skymtande te-station bredvid honom. Även Floras farfar syns på bild.

Med lika stor entusiasm stod där vipps vars ett snappsglas framme och vi började ana oråd... Vad ska nu hända? Pappan försvann för ett ögonblick och kom tillbaka med något som inte såg ut som te... Sake. Hemmaproducerat risvin. 65% starkt.

"Ta seden dit man kommer", kändes relevant i detta fallet. Efter två stycken "nubbar" brände det friskt i mun, hals, strupe och mage. Men med en god smak bör tilläggas! Vi fick även tillfället att smaka plommonsprit och örtsprit. Väldigt trevligt var det att hälsa på och chansen att få se hur ett vanligt hem utanför stadskärnan ser ut. Vi var dessutom välkomna tillbaka!

Snabbtåget tog oss hem igen och vi anlände Banciao City runt midnatt! En väldigt trevlig och givande helg var det, mycket tack vare Floras generositet och stora kunnande om väldigt mycket!

Vi hittade denna dag:

Ett glatt gäng i vårsolen!

Victor med en god kaka framför ett kapell.

En vacker fasad.

Video Games Live

Fredagsfortsättning

Ja, det kan betäcknas som nördigt när man skiner upp av att se en skylt innan ett museumbesök som annonserar att det ikväll är en gratiskonsert. Inte vilken gratiskonsert som helst utan akustiskt framförd tv-spelsmusik. Framträdanden som titelmusiken till Supermario på piano, Zelda på blåsinstrument och Final Fantasy av helorkester stod på agendan. Detta kunde jag inte missa. Dock var mina två vapendragare inte lika på den helgjutna idén att dra och kolla på detta utan de förberedde sig på bästa sätt inför den kommande kvällen.

Den lite smånördiga titelskärmen.

Dock så behövde jag inte oroa mej för att vara ensam där. Det var en munter skara på ett par tusen personer som gjorde mej sällskap i tv-spelsskenet. Aldrig trodde jag att jag skulle få höra så rungande applåder som när första tonen togs i Supermario kavalkaden och det öronbedövande vrålet som utbrast när värden utannonserade att detta skulle vara första gången titelmusiken till Starcraft 2 spelades. För att inte tala om World of Warcraft-stycket...

Jag bakom kameran och 1000+ kineser framför.

På fredag är det kyck...sashimi

En aningen sen fredagssammanfattning:

Med en av de taiwanesiska utbytesstudenterna hade vi planerat en randez-vous. Så, fredagen var inplanerad för detta. Jag har aldrig i hela mitt liv träffat på någon som är så otroligt påläst och kunnig med en hel encyklopedia som spann. Detta kombinerat med hennes otroliga lust att berätta och förklara hur samt varför olika företeelser existerar på det sätt de gör har format grunden för hennes personlighet. Otroligt spännande, en helt privat guide i ett nytt land, kan det bli bättre. Så, med detta i ryggen ville vi verkligen träffa henne.

Så, fredagen var Floradagen. Vi skulle ses vid 13-tiden för att käka lunch, eller för oss frukost, på en restaurang i Ximen Ding-området som Flora sa var väldigt anrik och ett lokalt häng för äldre personer. Dock kunde Gustaf inte följa med eftersom han ville se hur Business Communication-kursen var på skolan så det var Jag och Victor som åkte till Ximen.

Efter att ha mött upp med Flora, hälsat på hennes syster och en till taiwanes som precis bytt namn från Gill till Valkyria, gått ett tag för att sedan bänka oss på restaurangen tog det inte lång stund förrän det var ett faktum; det var en superrestaurang, helt underbart många fat på bordet samtidigt med mat från havet på olika sätt. Den godaste Misosoppan hittils, tokfräsch sashimi (en typ av sushi fast med större fiskbitar, i det här fallet på en bädd av ris), stekt ris, omelett och en halv stekt fisk: delad i mitten på en träplatta, Victor fick stjärten, jag fick huvuddelen. Jag måste medge att det var med viss skepsis man angrep den med sina pinnar, men efter att ha krafsat bort skinnet smakade köttet riktigt gott. Så jag glufsade på här, tills det blev helt strävt i munnen, jag fick som en beläggning likt den man får när man druckit för mycket cola, allting kretsade kring att bara få ner vad det nu var så jag slapp smaken. Jag sträckte mej efter mitt te, tog en stor klunk brände sönder halsen men var fri från smakfängelset. Jag var i alla fall nöjd att jag höll god min. Cirka 1 minut senare säger Flora: akta er för en liten svart grej i fisken, det är levern... den är inte så god.

Den fräschaste frukosten som kanske någonsin skådat dagens ljus.

Sashimin i skålen till höger, stora bitar rå lax, tonfisk och lite andra fisksorter

Utsökt mat ackompanjerat av dito sällskap: Valkyria, Patricia och Flora

Efter att maten var inmundigad frågade Flora vad vi skulle göra resten av dagen och Taipei 101 sa vi stog på schemat för oss. Hennes syster erbjöd sig att ta oss dit och visa oss området vilket vi glatt tackade ja till. Vi kom överrens om att vi skulle åka hem till Flora under helgen, till Taichung och spana in den staden också.

Efter att ha kommit in till East area där 101 är beläget väntade jag, Victor och Patricia på den andra delen svenskar.

Svenskar invaderar Taipei

Första målet var sedan att fixa mat åt den del av gruppen som varit i skolan hela dagen. Det problemet löstes i bottenvåningen på 101 som totalt är 6 våningar, de resterande fem är helt knökat med butiker för de med lite fetare budget än CSN-finansierade plånböcker. Prada tränger in sig mellan Hermés, Gucci, Louis Vuitton osvosv. Så efter att ha avverkat dessa fem våningar trängde sig hungern på igen. Vilket löstes på följande sätt:

En asnöjd Gustaf med munnen full av glass och huvudet av ljuva sommartankar.

Två nördar, en cool kille och ett högt hus.

Vi hittade denna dag:

Världens näst högsta hus

En hög dreserade hundar. Gustaf gillade dem.

Ett glatt gäng iklädda världens kanske mest kristna skoluniform.

Tillägg till gårdagens topic.

Eller så kan man hitta tre stycken sönderfräscha technoklockor:

100 NT/styck = 25 Sek/styckTechnoklockor mot technotäcke.

Armen tillhör Gustaf.

Täcket är även hans.

Första inlägget på plats i lägenheten

Så, nu har vi stadgat oss i lägenheten lite mer ordentligt! En riktig toppenlägenhet: ca 70 m2, ett rum till oss var, ac i alla rum, kök, tvättmaskin, tv, bredband osv. Stället den ligger på heter Banciao city vilket tydligen räknas som suburb trots att det för oss är fruktansvärt centralt. Hyran ligger på 25000 Taiwandollar vilket är ca 6100:- i månaden med andra ord 2000:- i månaden/person vilket känns helt överkomligt med tanke på vad vi får: ca 6 min till bussen som tar oss till skolan och 6 min till MRTn, Xinpu-hållplatsen, vilken tar oss in till stan. Gjutet! Bussen tar kanske 15 min till skolan, helt ok också. Bostaden fixade vi dagen efter vi kom, skrev kontrakt osv men hon som äger lägenheten skulle städa osv så vi kunde flytta in först i lördags. Det kan vara en av de gulligaste hyresvärdarna någonsin, inför vår inflyttning köpte de sängar till var och en av oss, skrivbord, lite städprylar, lämnade wookpanna och allting man kan behöva! Skall man klaga på någonting så är det möjligtvis att sängarna är hårda som stenplattor och att det var lite oskönt att lämna ett halvdrucket juicepaket i kylen.

Tvålar vår hyresvärd gjort som vi fick när vi flyttade in.

En är bra för hyn, en för håret och en för huden.

Men, vår stora stöttepelare här är vår Taiwanesiske vän Gina, som har hjälpt oss med allting verkligen. Eftersom Taiwaneserna i regel inte kan någon engelska mer än hi och thank you har hennes hjälp varit guld värd! Inte minst med vår lägenhet. Vi fick även bo hos henne de två dagar vi inte bodde på hostel i resans begynnelse och tills vi flyttade in i vår egen lägenhet. En bit utanför centrala Taipei eftersom hennes föräldrar ville bo där luften var lite renare. Så uppe längs en bergssluttning i utkanten bor hon, helt fantastisk läge med en enorm utsikt över en del av Taipei.

Victor och Gustaf beundrade utsikten från Ginas Lägenhet

Gustaf och Victor inspekterar området kring Ginas boende

Vi hittade:

En larv som hängde i en tråd.

En fin blomma.

Ett övergivet hus vi därför var tvugna att gå in i.

Keep it Cool hemma!

Elias

I hamn

Efter nära ett dygn på resande fot kom vi fram till ett solbadande Taipei i medelhavsklimat. Detta efter en flygfärd kantad av undernäring, osympatiska stolsgrannar och transferzooner. Redan i minibussen Fu jen så vänligen arrangerat åt oss slås vi av stadsstrukturen, likt en äldre sim city variant står stora komplex hus grannar med ödetomter, ruckelhus och risodlingar. Även inne i stadskärnan består dessa snäva kast.

Allt är inte fullt så billigt såsom vi intalat oss. Men kvällens medelklassmiddag gick på 50kr á och det är ju fullt överkommligt. Imorgon efter en förhoppningsvis snar mycket efterlängtad nattsömn står lägenhetsletande med vår Taiwanesiska vän Flora på schemat. Vi längtar alla till att reda oss med permanent inkvartering.